sandra,

Imorse, klockan 08.49, vaknade jag av min ljudlösa vibrerande mobil, ljudlösa mobiler är inte ljudlösa när de vibrerar på golvet. Den var ljudlös för att jag skulle slippa vakna av att någon ringde, men tji fick jag. Hej, vi skulle vilja ha ett möte med dig, kan du vara här om 40 minuter? Typ, va? Jag sover, hur fan ska det gå till? (det tar en timma med bussbara att komma dit.) Men ah jo visst, jag är ju Sandra, så självklart svarar jag och rusar nerför trapporna och informerar pappa om att han ska få äran att köra mig till skolan.
Jag var bara 10 minuter försenad, nästan lite stolt över mig själv.
Blev iaf ett möte med rektorn, klassföreståndaren och någon annan, så jag går i skolan igen, på mitt eget vis. Det känns inte bra längre, vill inte vill inte. Det känns som att jag blivit övertalad till något, som att det jag egentligen ville försvann och kom bort någonstans bland deras förslag. Det var tre mot en och jag är väl inte alltid alltför bra på att stå på mig och minnas vad jag egentligen vill. Jag är nog ganska lättövertalad.


Var på McDonalds med Lina, sen ut med Tess och hämta Adam. Sen kom Jessi, vi bakade chockladmuffins och var på promenad i regnet. Jag är trött.

Skola imorgon? Hmm.. >< Jag vill inte! Ångestfyllda tankar, försvinn, go away. I don't want you here.