sandra,

Okej, en kommentar, Det första du hörde när du vaknade; Min sms-signal 'glöm inte att du ska vara på folktandvården i angered 1/11 kl 13' och Sarah öppnar dörren och säger, 'varje kvart dör någon i en hjärtattack!'.

Idag var jag och Sarah i Angered några timmar, överlämnade en randig tröja till Micke som skulle klä ut sig till poppare, och gick till banken för att uträtta våra ärenden. Efter en lång kö och människor som tränger sig före fick vi höra att "för att få lämna in mynt måste ni lägga dem i såna här rör, så gå och gör det så kan ni komma tillbaka sen." Hm, ja jo tack för den.. Det är ju inte så att vi väntat i 25 minuter på det här.. Menmen, jag är ju Sandra så jag föreslog en fika, då man ska förena nöje med nytta och där satt vi, på ett café med fönsterutsikt över Angereds Torg. Jaa, precis så glamouröst som det låter, Angereds torg... Jag vet att jag har fördomar, men jag bor där så jag får ha det :) . Och eftersom vi hade utsikt över torget hade torget utsikt över oss och jag kände mig sådär lagom uttittad, ungefär som på Kreta faktiskt.. Två bullar och en hel del mynt senare var vi tillbaka på banken, nr 208, på Sarahs lapp stod det 219, wiie, väntaväntavänta.

Och vad är det med alla dessa tidningsmänniskor som verkligen trycker in sina tidningar i handen på en? Vill man inte ha en och säger nej så är det nej. Ett nej är alltid ett nej. Oavsett situation.. I Angered idag stog den där killen som alltid står där och ville verkligen ge mig och Sarah en tidning, han sa något i stil med "hiii beautiful, a paper!" jag lov och sa nejtack, men han tryckte den i handen på Sarah, hon stirrade arg på honom, tog tidningen och han verkade nöjd i ungefär en halv sekund då slängde Sarah tidningen på marken och log, han tappade hakan, på riktigt :)


Nu ska jag till jobbet! Hejsvejs.