sandra,

Det känns som att jag borde skriva om Umeå och Hanna och tågresan hem och allt det andra som jag inte berättat om tidigare.. Men jag tror inte att jag har någon lust, det enda jag funderar på är om Jan har en bror som arbetar som skogsmagister i Göteborg, Lina - vill du ta reda på det?
Gårdagen var fullspäckad av shopping, möten och motion. Började kvart i nio då lillasyster väcker mig med orden "Sandra, jag har bakat scones och gjort te till dig, kom och ät frukost!" Hihi, bra start på dagen vill jag lova. Well, sedan var det mammas tur att väcka mig, hon blev förvånad över att jag redan var vaken men life is full of surprises. Mellan lunchen, som bestod av en ost&skinkpaj från Felix, på mammas jobb och nästa möte skulle jag ta spårvagnen till Redbergsplatsen. Jag gick över den lilla bron som sträcker sig tvärs över ån vid Gamlestadstorget och hör/ser en man, han verkar väldigt frånvarande fast ändå så närvarande, han skrämde mig rejält och jag ville prata med honom, säga hej, få honom att lugna ner sig, men jag vågade inte, jag hatar att jag var så svensk. Fan. Men iaf, i ena sekunden sprang han fram och tillbaka och skrek, i nästa sekund satt han gråtandes på marken. Han såg ut att ha så ont, så full av smärta och ångest. Jag ville bara göra något, men jag vågade inte. Han såg inte ut som typen som skulle slå ner mig eller råna mig eller kunna våldta mig, han var mer typen som skulle kunnat sticka en kniv i mig, men fördomar hör inte hit. Jag är så svensk. Men iaf, plötsligt tystnade hans skrik och han var borta, jag såg honom inte någonstans, fick panik, tänk om han hoppade ner i ån? FAN, mitt fel! Jag borde gjort något, varför stog människorna runt mig och låtsades som att allt var okej, varför gjorde ingen något? Jag var inte bättre själv. Jag började leta efter honom, gick tillbaka till bron, tittade ner i vattnet, kikade under bron vid sidan och tittade in bland buskarna, men han var ingenstans, spårlöst försvunnen. Om någon hör något så får ni gärna berätta!
Avslutade dagen med en promenad med Emelie och Marie, ca 3 varv runt Kärra eftersom Kärra inte är så överdrivet stort, men trevligt var det.
Idag ska jag ordna present till lillesyster som fyller 12 på torsdag och på torsdag ska jag jobba.